pleur

jag vet att mitt hissaläsande är extremt koncentrerat och min allmänbildning på högsta nivå då jag mitt i allt kommer på att hej, jag har hört det här namnet förr. Henrik VIII. efter en stunds skarpt funderande minns jag var. i SATC.

[about "Roman Numeral" guys] 
Samantha Jones: I find that the higher the number, the worse the sex. I went out with Some Guy the Third who couldn't even get it up. 
Miranda Hobbes: Imagine how bad Henry VIII must have been.

jag skrattar fortfarande.

den här veckan har det hänt en massa saker. först var mcdreamy tillsammans med mer, sen kom allison mitt i allt till stan, sen var dom tillsammans ett tag och mcdreamy flydde till sin husvagn, fast det hela slutade nog med att mcdreamy och meredith var tillsammans i alla fall, medan george räddade en flicka från att bli överkörd och dog själv på kuppen, izzie fick hjärncancer och försvann, det knäckte nästa karev men han klarar ju det mesta så han klarade självklart det där också, cristina blev med barn, gifte sig nästan, gifte sig inte, bytte man och flyttade ihop med owen fast hon blev nästan strypt av honom för han trodde att luftkonditioneringen var helikoptrar i irak.... nej men väntas nu. just det, det där är inte min verklighet. förutom att det varit det de senaste fyra dagarna som jag legat nerbäddad med 39graders feber och tittat på alla de grey-avsnitt som jag har på skiva, både baklänges och framlänges.

idag känns det lite bättre. förutom att det inte gör det, eftersom när jag nu sakta men säkert landar i den här verkligare verkligheten blir det smärtsamt klart för mig att jag missat en hel veckas läsning. en hel vecka, med studentexamensproven sisådär några dryga veckor bort. och det bästa med hela situationen är att det är jag själv som satt mig i den. okej, jag har inte valt att bli sjuk, men jag har valt allt annat. jag har valt att vara så idiotiskt överambitiös att jag förutom att ha bestämt mig för att bli färdig med alla andra trots att jag varit sju månader i frankrike emellan, dessutom valde att skriva en massa ämnen. jag valde, helt själv av egen fri vilja, att skriva mycket fler ämnen än vad som är obligatoriskt. dessutom valde jag inte några lätta ämnen, nehej det hade ju varit alldeles för enkelt, utan jag valde hissa och samhällslära. av vilka det senare kanske är möjligt medan det första är a lost cause redan innan man börjat. och fram till för några veckor sedan tentade och läste jag fortfarande sådana obligatoriska kurser som jag måste få gjorda för att bli färdig i vår överhuvudtaget. jag hade helt enkelt inte äns möjlighet att tänka på att läsa till skrivningarna då det egentligen inte äns fanns tid för alla de där vanliga kurserna. så nu sitter jag här i min alldeles självkokade jävla soppa. 

men skam den som ger sig.

det är sällan jag har tråkigt, i regel hittar jag alltid på något att göra. men idag, idag, finns det liksom inga gränser för hur tråkigt jag har. fast jag har en massa, ännu tråkigare saker, som borde göras så förmår jag mig inte att ta itu med en enda av dem. jag önskar att jag hade ett brett fönsterbrede att sitta och filosofera i. fundera på livets stora frågor. och svaren skulle inte poängsättas från skalan 0-6.

penkkisdagen och kryssningen var över all förväntan. jag hade så sjukt roligt. det har hänt så mycket på så kort tid att jag känner mig helt ute. å andra sidan kan det även bero på att jag sovit senast för väldigt länge sen. gonatt säger jag och återkommer med resten en annan dag.

det är skönt när insikten hur-mycket-jag-än-vill-det-finns-det-inte-fler-än-24-timmar-på-ett-dygn slår en. sådär riktigt på riktigt. och man inser att gjort är gjort och det blir inte bättre av att fundera på vilka borden som borde ha blivit gjorda, för ogjorda förblir de i alla fall. alltså är det bara att göra det bästa av situationen, för mer än så är det inte möjligt att göra. då känns det mycket lättare att sätta igång, för allt man gör är bara till, det kan liksom bara gå åt det bättre hållet. varje sida jag vänder i hissaboken är ju en till liksom. så nu känns det helt okej att läsa finlands historia som gonattsaga, för jag kom på att det fanns en orsak bakom att jag valde att skriva de här ämnena. jag vill genuint lära mig. jag råkade bara glömma bort det i all tidsbrist.

det är farligt att fastna på sidor med bilder i långa rader fulla av sol och sand då man egentligen borde ha hjärnan lite mer förankrad i verkligheten. jag får spara fantasierna i ett litet hörn ett tag så släpper jag dom fria i april eller maj någongång då jag åker iväg. var, när, hur och vem är frågor som fortfarande är lite granna öppna, men desto bättre blir ju fantasierna då.

fokusera - check

mattaprelin är avklarad, marimekko har lanserat sitt samarbete med converse och jag kom igenom level ett i angry birds. en fin dag, so to speak.

fan det nog ibland är så fint att leva. trots att man måste få reda på hur man korsar högväxta gula tomatplantor med långhåriga svarta marsvin och sedan prydligt nerteckna deras genetiska arv inför biollaprovet. men gör man allt det i fint sällskap så är det ingen fara. så är det bara.

vet ni va. nu har jag en sån otroligt lust att bara, på vackraste möjliga finska, heittää läskiks. jag orkar orkar inte läsa till biolla, om genetik och långhåriga och korthåriga marsvin som får albinoungar på grund av bla bla bla bla bla. nej snälla söta lilla rara nån. jag skulle inte kunna bry mig mindre, ändå läser jag, på grund av någon underlig inbyggd mekanism som tvingar mej att inte skita i det. stön. dessutom måste jag jobba på hissa-arbetsdagboken och skriva essä och och ...

+en annan sak. nån som vill åka till södern under våren? jag tänker mig grekland eller dylikt i april, maj någongång så att man är brun och fin och utvilad och fab till studenten ungefär. resesällskap sökes med andra ord!