move like a jellyfish

Ett tag tankte jag sluta blogga helt och hallet. Jag tyckte att sa mycket med bloggandet endast gar ut pa att visa upp sig sjalv och sin fantastiska fest pa lordagskvallen att jag inte langre ville vara med. Efter ytterligare lite funderingar kom jag pa att bloggen ju nog blir precis sadan som man sjalv skriver den. Och man kan lasa precis och bara dom bloggarna man vill lasa. Och egentligen ar det har ganska roligt, tills vidare atminstone. Men lite forandring vill jag ha i alla fall. Sa. Jag har bestamt mig for att byta bloggadress. Den har varen och sommaren kommer jag att ta ut allt som bara ar mojligt ur min vistelse har i Frankrike, sa jag kommer inte att blogga aktivt, men da och da ska jag nog skicka ut lite livstecken.
Hejda blogg, det var roligt sa lange det varade! Vilket ar tva och ett halvt ar eller fyrahundratrettiosju inlagg. Jag hoppas ni som laser hanger med, same same but different och allt det dar. Vi ses.

http://katarina.ratata.fi

7.2.2010

Jag har varit har i over fyra veckor nu! Det kanns som om tiden gatt helt otroligt snabbt samtidigt som jag inte langre kan tanka mig att halsa utan kindpussar. Jag har gjort en massa saker jag aldrig provat pa forr, fiskat musslor, varit pa salsakurs, bodysurffat i Atlanten i januari... samtidigt som jag lever ett helt vanligt liv, gar i skolan, umgas med familj och vanner, aker pa volleybollstraningar. Allt ar helt vanligt utom att ingenting ar det!
Min familj har ar helt fantastisk och jag har en hostsyster som pa den har korta tiden blivit otroligt viktig for mig. Jag vet att jag alltid kommer att ha kontakt med manniskorna har och det kanns fantastiskt. Nu har jag en finsk familj och en fransk, det kommer jag inte ifran.
Samtidigt som det ar svart med en massa saker, inte minst med spraket, ar jag verkligen stolt over att jag ar har och att jag klarar mig.
Det finns otroligt mycket att beratta men det viktigaste ar att allt ar bra. Det har gatt otroligt mycket battre an jag nagonsin hade forvantat mig. Da jag tanker pa det saknar jag allt hemma, men samtidigt skulle jag aldrig i varlden byta bort det har aventyret. Hemma kommer att finnas kvar nar jag atervander, anda problemet ar att det da kommer att finnas ett annat hemma att langta till. Ett franskt hemma.

RSS 2.0