pleur

I veckan var det en söt en som sa att hon blivit så inspirerad av mina stora örhängen att hon själv också börjat använda såna. Och vad glad jag blev då! För stora, dinglande, färgklickar till örhängen har alltid varit det jag tyckt allra allra mest om i accessoarväg. Vilken tråkig outfit som helst blir fin bara man adderar lite metallskrot i glada färger och stora mått. Så!

Jag vet inte varför man ska heta Karlsson om man är målare. Men det låter bra. Och jag vet inte varför man måste ha hängselbyxor när man målar. Men det ser bra ut. Tur nog köpte jag ett par randiga i alla världens färger förra sommaren för 50 cent på ett loppis i Karis.

Nu är bordet vitt, tidigare var det en 70-tals illgrön krokodilfärg. Jag har alltid tyckt om mycket färg, alltså inte varit så förtjust i vitt. Har dock konstigt nog fått märka att det ena inte behöver utesluta det andra, snarare förstärka det. Så nu har jag ett vitt bord. Och hoppeligen snart även vita pallar, stolar, hyllor och bokhylla. Sent om sider åtminstone.

Och ja, jag har snöat in på polaroidbilderna. Men det är ju så fint ju. Glad advent!

Det är farligt att komma på fantastiska kreativa projekt då man egentligen borde läsa till de fem prov man har den närmaste veckan under endast fyra dagar. Men blir man kreativ så blir man. Då åker man upp till lokal järnhandel, köper målfärgspytsar och penslar och sandpapper, och så sandpapprar man i all evighet och målar och målar och så mitt i allt har man ett bord med vit grundfärg som står där och torkar. Om fem timmar då det torkat klart kan man måla det helvitt, och så planerar man att fortsätta med hyllor, pallar och bokhylla i sitt rum. Helt underbart! Medan skolböckerna ligger och ruttnar i ett hörn...

Allt jag hinner med just nu stavas provläsning och ullig valppäls. Längtar till om två veckor då provveckorna är över, då börjar det nalkas jul och min läseordning blir urenkel. Jag ser fram emot så många olika saker nu att jag nästan spricker, men just därför är det ju så trevligt att nu är nu och inte sen för då hade ju allt fint redan varit över. Förstår ni?

Ibland funderar jag över varför vissa människor bara är sådär oerhört coola, vad det är som gör att jag fastnar för någons outfit direkt. Jag kommer oftast inte fram till någon slutsats, men det måste ju vara något i personligheten, mer än i kläderna, som gör det. De här personerna brukar i alla fall hamna i en mapp på datorn så jag kan bläddra och inspireras ibland. Här kommer några stycken.

Såhär vill jag se ut varje dag. Giv mig en högmidjad jeanskjol!

Ser hon inte ut som att hon bor i någon fantastiskt konstnärlig vindsvåning i centrum av någon storstad och har en hel hög med lika coola vänner med lika exakt musiksmak som hon själv?

Får man vara så fin och lite mystisk och ledsam och poetisk på samma gång?

Den här tjejen kunde vara en av de där fantastiska vännerna som hon med rosorna hade.

(bilderna kommer alla från thesartorialist)

Vad gör att ni fastnar för någon speciell outfit? Hurdana personligheter hamnar i era inspirationsmappar?

hej Bella!

Idag har jag varit på möte om utbyteselevsåret! Så bra, så mycket pepp och inspiration fick jag där. Nu börjar det faktiskt närma sig avfärd, svårt att förstå. Önskar så att jag fick familjen snart! Talade med en person på STS som sa att det fanns en familj i västra Frankrike som var en möjlighet... ÅH! Orkar inte vänta.
Som om det inte skulle vara nog att bli fullproppad med information om utbytet i fyra timmar i sträck så kommer även valpen ikväll! Så galet galet underbart. Hjälp! För mycket omvälvande saker på en dag. Vi hörs imorgon istället, kramkram.

Jag blir så trött.
Det ända som räknas är hårda armbågar, en jävla massa dryg attityd, hakan i vädret. Överlägsenhet, kyla, yta. Bara du konsumerar tillräckligt mycket, sminkar dig tillräckligt mycket, har tillräckligt dyr väska och tillräckligt kort kjol duger du nog bra som du är.
Jag hatar att det aldrig är något bra och fint att vara annorlunda. Att det alltid är ett problem, något negativt, "han den där konstiga".
Jag vill spy när jag åter igen hittar en bekantskap på facebook som jag senast sett i lågstadiet, som även hon blivit precis som alla andra. Hon liksom varannan tjej, hårt sminkad med urringad skjorta och plutande läppar, som så gärna skulle vilja säga snälla tyck att jag är cool.
Varför är det så otroligt få som klarat sig undan denna osynliga förvandlingsmaskin? In åker man som sig själv, ut som En I Massan Nr 10289759469508.

När jag var liten var det här min favoritskjorta. I skolan tyckte de att jag var ett monster, för jag hade en skjorta med monster på. Plötsligt var skjortan inte min favoritskjorta längre.

Nuförtiden vet jag bättre.

Jag har kommit på världens bästa julklappar till mamma och två finaste kompisarna. 
Idag ingen skola men en massa läsning och barnvaktsjobb på kvällen. Kramkramkram på er fina!

Den här veckan har varit helt otroligt tung. SÅ mycket skolarbete och så jobbade jag idag och ska jobba imorgon med. Det är mörkt mest hela tiden och kallt ute. Men jag trivs, har köpt en stor varm vinterrock och det börjar kännas lite juligt, så vad är bättre än det! Nedräkning till avfärd mot Frankrike har också startat och det börjar bli lite nervöst nu... Nästa veckoslut är det ett förberedande möte om utbyteselevsåret så då får man lite mer info om alltihopa. Hjälp! Vad lite tid det är kvar och vad mycke jag vill göra innan jag åker!
Men men. Det bästa med allting för tillfället är att vi ska besöka valparna en sista gång imorgon, och så om en vecka kommer våran lilla hem till oss! Jag längtar.
Ha en fin kväll!

som heter såhär

finns den här sidan med lite text

och den texten är kanske det finaste jag någonsin läst

Den här prickigheten hittade jag på loppiset idag. Den är helt perfekt att snurra runt i, men det får ni se nån annan gång då det är fotovänligare belysning. Dessutom hittade jag, hur osannolikt det än låter, en Rules by Mary-klänning för 15 euro som sitter precis på mig! En klänning som jag beundrat både på deras hemsida och på Underbaraclara. ÅH vad loppis är bra ibland.

Jag kom även fram till en sak. Jag ska aldrig mera köpa något som är sådär helt-okej-bra. Varför nöja sig när man vet att det bästa finns där ute någonstans? Varför tycka om när man kan älska? Gäller kläder liksom det mesta andra i livet. Det ni.

Vad mycket program det är hela tiden! Och massor att göra i och för skolan då det är så kort period. Plus att jag tentar bort flera kurser i den här perioden eftersom jag vill få ihop allting på tre år trots att jag åker till Frankrike. Det som tar mest tid just nu: läsa fakta och förbereda ett 20 minuters föredrag i engelskan om Nixon&Watergate, skriva&intervjua för en längre finskaessä om yttrandefrihet och att läsa på mattakursen som jag tentar sen. Plus alla vanliga läxor och essäer och sånt. Egentligen vill jag läsa, sy&pyssla och blogga. Men! Det här veckoslutet verkar bli urfint, imorgonkväll kommer finaste flickor på kvällsmys, på lördag ska jag fixa alla skolgrejer och så ska vi åka och hälsa på valpen och på söndag blir det loppisgrävning! Nu måste måste måste jag sova, håller på att somna varje dag i skolan för att jag sovit för lite. Natt!
 

Idag hade jag ytterligare en av mina för stora kjolar som endast hålls uppe med breda bälten. Skjortan var tidigare en lång tunika-fundering med pyttelitet halshål som en gång kom med då man köpte Elle, jag tog till sax och symaskin och det blev bra tycker jag!
Fråga: Finns det några fina, varma vinterrockar? Eller får man genast traska över till sportsidan om man inte vill frysa? Jag märker att jag är mycket mycket mer frusen nu än förra vintern, kan bero på att jag gått ner ganska rejält i vikt, och nu tror jag att jag måste investera i något stort och varmt. Möjligtvis någon parkasfundering? Har ni några bra tips?