snabba vändningar

alltså när i hela fridens namn slutade den här delen av mig existera? det måste ha vari någonstans mellan hissaessän och rellaprovet ungefär. nu får de jävlaranamma vara slut på allt det beiga. stil och minimalism i all ära och tråkighet, men nu är jag trött på det. så det så. nu ska vi ha tillbaks mitt gamla jag.

hittar ni på en finare komplimang

t’es le plaisir de mon soupir
t’es la moustache de mon Trotski

jag lyssnar mest på carla bruni just nu, och njuter av franskan och de superbraiga texterna. och så biter jag ner både naglar och fingrar på en och samma gnagning då jag tänker på att moddatextkompetensen befinner sig en sisådär två veckor bort. det är liksom på liv och död det här med moddan förstår ni. varken mer eller mindre. detta veckoslut tillbringas tillsammans med rellaboken, nästa vecka med biollaboken och all tid efter det till världens ände ungefär umgås jag med valfri hissa eller samhällslärabok. vilken fin vår det blir det här. jag längtar till den 25 mars klockan 15.00 då den sista skrivningen måste lämnas upp. gonatt.

* ungefär du är njutningen i min gäspning, du är mustachen på min Trotskji i katastrofal översättning

frisyrer och sånt

idag var det en på skolan som frågade om jag fixar mitt hår själv om morgnarna och hur jag får det så bra. det är ganska ofta någon frågar så, speciellt då jag har flätor som går som en krans runt huvudet. jag funderar alltid över vem det är de tror att isåfall skulle fixa mitt hår om inte jag själv? min mamma? i alla fall så ja, det är jag som fixar själv, och jag vet inte hur det blir som det blir. man ser ju inte själv hur man får till det bak, så det är bara att känna efter och pröva sig fram. ofta brukar jag efteråt titta i spegeln via en annan spegel för att rätta till hårtestarna bak på huvudet om det blivit konstigt på något sätt. ofta när jag ska fixa en frisyr har jag inte en färdig bild i huvudet för hur jag tänker mej att det ska se ut, jag bara börjar fläta eller sätta upp det från något håll och så blir det olika varje gång. snurra, vrida, tupera, fläta, locka, tvinna, platta, allt möjligt, jag provar och ser hur det blir. det krävs lite fantasi och kreativitet, några spännen, knipsor eller genomskinliga små plasthårsnoddar, hårspray och fingerfärdighet. eller jaa, egentligen klarar man sig utan det mesta av det där bara man gör och försöker, inte förväntar sig det ena eller det andra som resultat utan bara provar och skapar, det är det som är så bra. fake it 'til you make it som med det mesta!

resultat

tartarresultat. vi åt hälften och stekte resten, gud så goda köttbullarna var. tartardelen slank nog också ner men... inte lika fort som köttbullarna. imorgon är det sista skoldagen och jag har sådär nostalgiont i magen. som jag alltid har. det har jag fastän jag vet att jag kommer att trava av och ann där på skolan för att lämna in uppgifter, göra uppgifter, skriva några prov, skriva några studentprov, ha preliskrivningar och hela fadirullan. men viimeistä viedään gott folk, viimeistä viedään.

essäer och tartarbiff typ

jag har för många essäer och arbeten för att veta var jag ska börja eller sluta. en har jag i alla fall fått gjort idag. det är två och en halv vecka till textkompetensen och innan dess ska jag skriva ett biollaprov och ett rellaprov och lämna in både hissans och samhällslärans arbetsdagböcker och säkert en massa andra uppgifter lärarna bara inte kommit på att vi måste göra än. det är liksom två och en halv vecka till textkompetensen! två och en halv vecka. ni lär nog inte se mycket av mig här på bloggen den närmaste tiden tyvärr. paus mellan läsvarven stavas kitöpromenad eller beckfilm. för att inte avsocialisera mig totalt ska jag laga tartarbiff med antonia imorgon och på onsdag blir det säkert utflykt till mandi i paipisskogarna. nu återgår jag till mina essäer gott folk.

och hej! tre skoldagar kvar. tre (3).

jämmer jämmer inte så mycket elände dock

det går nästan att räkna de riktiga skoldagarna som är kvar på en liten hand nu. ändå verkar de vara ungefär de tyngsta att tvinga sig igenom. det är så oändligt lite och oändligt mycket kvar, lite dagar men jävla mycket läsning och de viktigaste proven under tolv års skolkarriär. fint så, nu ska jag på jobb.

hmm


Preview Image
Preview Image

kitö

igår var världens perfektaste dag. solen sken, det var kallt så det knäppte och knarrade då man gick och jag åkte ut till stugan. för jag kunde inte tänka mig något finare ställe att fara till. efter en timmes skottande fick jag in bilen på den insöade vägen och vyn som mötte mig då jag kom över krönet var som följer.


det var så obeskrivbart vackert. vad bra det då är att jag inte behöver beskriva, ni ser ju själv. min promenad ledde senare på kvällen till ett ohyggligt solsting, då jag gått i en timme där ute på isen och fotat och kisat med ögonen mot allt det vita. tur nog försvann huvudvärken och flimrandet i ögonen med en tablett och sedan bar det ut i natten och det är länge sedan jag haft så roligt och dansat så innerligt. underbart.

paus

jag hinner inte blogga, är för upptagen med att hata matta och biologi för tillfället. en liten paus tog jag i alla fall för att berätta hur otroligt fantastiskt och fint det går. min framgång kan summeras i uppgiften jag nyss räknade. alltså, även om jag inte orkar förstå varför och hur sannolikhet räknas som det räknas använde jag ändå en halv timme på att försöka lösa en uppgift. efter att ha fått procenter på hur många finländare som äger en diskmaskin respektive tvättmaskin löd frågan "kan man på basis av dessa uppgifter räkna ut om ett godtyckligt valt hushåll äger både en tvättmaskin och en diskmaskin, vilken är i så fall sannolikheten?". och efter att jag, som sagt, kämpat alldeles för länge och med stor möda kommit fram till ett svar kollar jag facit. vet ni vad det stod där? jo, "antagligen inte. varför?"

u kiddin me?

söndagstänkt

det är liksom helt givet att alla inspirationsboostin ska komma när klockan är tolv och man ska stiga upp om mindre än sex timmar typ. jag vill måla en hylla i mitt rum vit. det är vad jag skulle ha lust med just nu. det jag istället ska och absolut måste göra är att gå sova för att orka med både skola och jobb imorgon. men här klagas det inte för jag är trött på att alla gör det stup i kvarten, konstant och hela tiden. istället ser jag fram emot att se några flickor jag inte sett på hela jullovet, få en skoldag ur världen och tänka hur lite det egentligen är kvar och sedan gå på jobb och hoppas att någon av mina favoritkunder dyker upp. det brukar de nog göra. på tal om hur litet det är kvar, så är det ju faktiskt så otroligt litet kvar. någon vecka ungefär, och det är nog helt galet. och som vanligt kommer mitt nostalgiska jag att sakna allting så det gör lite, men bara mycket lite, ont i hjärtat, för fast jag inte trivats sådär värst bra så är det ändå ett slut. the end of an era som i friends.men det bästa med det är nog att fundera över var någonstans jag befinner mig om ett halvt år ungefär! för tänk att jag inte vet det. studera, utomlands, jobb, vem vet. och det om något är ju fint. nu måste jag iväg och sova innan jag börjar söka efter små vindsvåningar i paris som finns till uthyrning, eller projekt som behöver frivilligarbetare någonstans långt i södern, eller guider för hur man ska gå till väga för att hitta bästa sommarjobbet i grekland, eller något annat som får mig att sitta kvar här och fantisera alldeles för länge till. gonatt mina fina.

somewhere

om ni inte har något för er denna söndagkväll tycker jag ni ska ta er till närmsta biograf och se sofia coppolas somewhere. den är precis passligt lugn, tänkvärd, rolig, sorglig, fin och bra. sådär som det behöver vara den sista jullovssöndagen innan skolan börjar. jag såg den i fredags i fint sällskap och måste nu istället komma igenom mycket tråkigare program, som stavas hissaessä ungefär.

människor

BIBBOR är inte dagis
BIBBOR är inte heller caféer
eller restauranger
eller telefonkiosker
eller annat som har oljud

BIBBOR ska vara knäpptysta så att jag ska kunna läsa till skrivningarna

TACK

hello there 2011

efter närmare undersökning kom det fram att det inte finns en enda bild från nyåret där man ser min outfit ordentligt. vilket är väldigt synd för jag hade prickiga strumpbyxor och röd kjol och blåvit skjorta och var väldigt sailor och fin. dessutom hade jag en lyckad lös sido-flät-greja som frisyr! äsch. note-to-self: lita inte på att andra fixar fotandet om du verkligen vill ha din dagliga egobild. på några bilder här och där hade jag ändå fastnat.
där finns jag i mitten med min finfläta och blå sailorskjorta med vit kant på kragen. det var ett lyckat nyår, jag tror de flesta hade väldigt roligt! åtminstone jag, lite för roligt till och med... gårdagen gick i varje fall i sus och dus och idag var jag på jobb. imorgon börjas nya veckan på bibban med läsning inför skrivningarna och så kommer det sorgligt nog att fortsätta största delen av det resterande jullovet. ha en skön söndagskväll mina fina. aijo, bilderna har jag stulit hos denna söta.

snap

i brist på bilder från nyåret (de kommer nog i sinomtid) kommer här en bild tagen i all hast på fynden jag gjorde på rea. höga svarta stövlar i mockaläder som jag tittat på till fullt pris men som nu fanns på -50% och jag blev så exalterad när jag märkte det att jag tror jag skrämde tanten som stod bredvid mig och tittade på skor. kavajen från zara och monkifarkkun, alla såna grejer som jag tror att kommer att rädda många vad-valfrisvordom-ska-jag-ha-på-mig-dagar.
efter att ha tagit den här bilden rymde jag in för snön började rasa ner från taket. nu mat och sen iväg på jobb!

RSS 2.0