idag var det en på skolan som frågade om jag fixar mitt hår själv om morgnarna och hur jag får det så bra. det är ganska ofta någon frågar så, speciellt då jag har flätor som går som en krans runt huvudet. jag funderar alltid över vem det är de tror att isåfall skulle fixa mitt hår om inte jag själv? min mamma? i alla fall så ja, det är jag som fixar själv, och jag vet inte hur det blir som det blir. man ser ju inte själv hur man får till det bak, så det är bara att känna efter och pröva sig fram. ofta brukar jag efteråt titta i spegeln via en annan spegel för att rätta till hårtestarna bak på huvudet om det blivit konstigt på något sätt. ofta när jag ska fixa en frisyr har jag inte en färdig bild i huvudet för hur jag tänker mej att det ska se ut, jag bara börjar fläta eller sätta upp det från något håll och så blir det olika varje gång. snurra, vrida, tupera, fläta, locka, tvinna, platta, allt möjligt, jag provar och ser hur det blir. det krävs lite fantasi och kreativitet, några spännen, knipsor eller genomskinliga små plasthårsnoddar, hårspray och fingerfärdighet. eller jaa, egentligen klarar man sig utan det mesta av det där bara man gör och försöker, inte förväntar sig det ena eller det andra som resultat utan bara provar och skapar, det är det som är så bra. fake it 'til you make it som med det mesta!