För ett ganska långt tag sedan undrade Frida och några andra angående det här inlägget om jag inte kunde skriva lite om hur man går ner i vikt och håller sig motiverad till att äta hälsosamt. Jag har dragit mig för att skriva det här inlägget eftersom det är ett så otroligt eldfängt ämne och jag blir mörkrädd och illamående av alla gå-ner-10kg-på-en-vecka-thinspiration-bloggar. Men nu ska jag göra ett försök, för jag har gått ner i vikt på ett klokt sätt och mår mycket bättre nu än tidigare och jag tänker att jag kanske kan inspirera någon till att  göra samma sak. Ifall ni undrar något eller är av helt andra åsikter, fråga och kommentera så svarar och förklarar jag! Det är mycket bättre än att det blir obesvarade funderingar och tankar hängandes i luften.
Det är ganska så naturligt att alla reagerar på olika sätt till att de mår dåligt. Det konstiga är att de här olika sätten att reagera mottas väldigt olika av samhället och av människorna omkring en. Börjar man träna alldeles för mycket för att minska sitt illamående kommer man troligtvis att få överväldigande komplimanger om hur bra man ser ut. Börjar man jobba massor ses det ofta också som något positivt. Börjar man däremot tröstäta, som jag, höjer det inte riktigt ens status på samma sätt.
Först vill jag säga att jag tycker att man aldrig ska försöka gå ner i vikt ifall man inte är överviktig. Alla mår bra av att äta hälsosamt och regelbundet, men att medvetet försöka gå ner i vikt ifall man redan är slank eller normalviktig är inte hälsosamt för någon.
Men jag var överviktig förra året, för kurvig för att trivas i mig själv helt enkelt. Jag tycker att det svåraste med att gå ner i vikt är att komma igång, och där hade jag stor hjälp av mamma eftersom vi tillsammans bestämde oss för att börja äta hälsosammare och gå ner i vikt. Så mitt första tips är att försöka hitta någon form av stöd. Det är hemskt svårt att gå ner i vikt ifall man har kompisar eller familjemedlemmar som själva äter en massa onyttigheter och farmödrar som bjuder på choklad varannan minut då man är på besök. Det bästa är om man har någon i sin närmaste krets som man kan ha en liten pakt med, så man kan stöda och peppa varann.
När man väl kommit igång tycker jag att det absolut effektivaste är att då du vill äta något ohälsosamt stanna upp och tänka "är det verkligen värt det?". För mig var det oftast så att det betydde mer att efter någon dag ha gått ner ett halvt kilo än att äta chokladen just i den studen.
Ett annat bra tips är att hitta på något hälsosamt och gott att äta då man t.ex. ser på film eller då man egentligen inte är hungrig utan bara vill äta något. Mitt bästa tips är att laga melon i bitar- supergott och enkelt att fixa, dessutom bra att ha färdigt i kylskåpet. Annars lönar det sig alltid att ha någon frukt med sig då man är påväg, som man sen kan äta då man får lågt blodsocker, istället för att ta något sött.
Sedan är det ju allt det där som alla redan vet, att man ska äta sig mätt på hälsosam mat. Det dummaste och sämsta är att vara hungrig. Min morfar sa alltid att man inte blir tjock av vanlig mat och så är det ju. Man ska inte gå omkring och småäta utan äta ordentligt med jämna mellanrum. Jag hoppas alla kan använda sitt bondförnuft, och att ni inte är så stränga mot er själva. Det är bra att sätta upp delmål och belöna sig själv när man lyckas, men också låta sig misslyckas ibland utan att ta det för hårt. Jag tycker inte heller att man ska förbjuda sig själv att äta godis eller choklad eller vad det nu är man tycker om helt och hållet. Man blir inte överviktig av att frossa litegrann ibland. För min del gällde det att komma ur den onda cirkeln då man äter för att man mår dåligt och sedan mår ännu sämre just för att man ätit allt möjligt ohälsosamt.
Sedan vet jag egentligen inte hur jag lyckades sist och slutligen? Det krävdes nog en hel del jävlaranamma. Och några hundra kilo melon.