när jag nu läser till skrivningarna svävar mina tankar mer än lovligt ofta långt ut bakom gränserna till eu:s utrikespolitiska strävanden och finlands situation under stora ofreden. jag filosoferar mest över faktumet att tolv år av skola kommer att komma till sin ände. om ynka tre veckor. så har vi ju två månader av luft och en dimission kvar efter skrivningarna, men konceptet skola och att tvingas ta sig till byggnaden fylld med skrämmande ettor och tvåor, det tar slut riktigt riktigt snart. på bilden finns mitt skolfoto från ettan och det från i år, de enda två skolfotona som inte väcker större eller mindre mängd ångest då jag ser dem. de där två bilderna tycker jag om. 

det finns så väldigt mycket jag skulle vilja skriva som går under rubriken skola. tyvärr är det svårt att få alla tankar ner på papper, i rätt ordning. jag tror att skolan formar människan i hemskt stor utsträckning och att en del av de vi är blir vi just på grund av vilken plats vi hade i klassen. på gott och ont. jag har trivats väldigt bra och väldigt dåligt, från och till, både i lågstadiet, högstadiet och gymnasiet. trots en massa galna, fina, underbara minnen och legendariska gapskratt kommer det att bli otroligt skönt att stå där med en egen liten vit mössa på huvudet och säga hejdå.

jag kommer ihåg att jag kände mig väldigt fin i den där rutiga klänningen jag hade på mitt första skolfoto. tänk vilken livstid det är mellan de första skoldagarna och det här sista abiåret. undrar var jag finns nästa år i skolfotograferingstider.