det var så obeskrivbart vackert. vad bra det då är att jag inte behöver beskriva, ni ser ju själv. min promenad ledde senare på kvällen till ett ohyggligt solsting, då jag gått i en timme där ute på isen och fotat och kisat med ögonen mot allt det vita. tur nog försvann huvudvärken och flimrandet i ögonen med en tablett och sedan bar det ut i natten och det är länge sedan jag haft så roligt och dansat så innerligt. underbart.