på två dagar har jag haft åtta föreläsningar på prepkursen till juridiska. omöjligt och intressant och väldigt fascinerande. av de åtta juriststuderanden som föreläste var ungefär sju engagerande, uppmuntrande, inspirerande och på alla sätt utstrålade en fiilis av "ja handla nog dehär". lite sån fiilis skulle jag också vilja ha i framtiden. jag fick en mycket välbehövlig dos av motivation och en ökad känsla av att detta nog är vad jag vill göra någongång. så nu gäller det att läsa på allvar så man slipper göra om detta nästa år. fast egentligen tänker jag mest på lördag och dimissionen. vi blir studenter ju! PEPP mer än någonsin.

sådär som när man missat första avsnittet av ett program och man i början av andra avsnittet får veta riktigt, riktigt i korthet vad som hänt. så ska jag skriva om de senaste dagarna nu.

studentresultaten kom och det gick väldigt, väldigt bra. jag blev glad, men inte så glad som alla runt mig verkar det som. nu känns det endast väldigt skönt att få stå där med mössa på huvudet och avsluta detta kapitel.

en flicka på moped krockade med en lastbil här i närheten. hon dog. jag har funderat en hel del på det, trots att det känns skenheligt då jag varken kände henne eller äns visste vem hon var. ibland är allt något så otroligt orättvist, förjävligt, hemskt och ofattbart.

jag har haft min sista tur på jobbet på ett bra tag och det känns så jäkligt skönt. kommer att sakna mina favoritkunder och alla små, små grejer som gjorde jobbet i kassan så bra. samtidigt är det en massa saker jag verkligen inte kommer att sakna och tänker nog på det stora hela att det ska bli väldigt skönt med sommarlov.

jag läser till inträdesförhöret till juridiska och jobbade hela denna vecka med inlämningsuppgifter. nästa vecka ska jag läsa så mycket som jag förmår, och så är det intensivprep på veckoslutet. det känns bra, och det känns som att det här nog är något jag tror jag skulle kunna vara bra på och tycka om att göra. återstår att se hur det går.

förövrigt känns det som att både hjärta och hjärna åkt bergochdalbana lite för fort den här veckan. jag vill gärna stiga av den här åkturen så snart som möjligt.

i går natt var jag ute och dansade som en galning. det var underbart men idag har jag nackspärr något så otroligt och har spenderat dagen ute i solen med nesbos pansarhjärta. väldigt spännande och underhållande och man sitter fast direkt, det bästa i deckargenren på länge. 

hoppas ni har det fint och njuter av detta rara fenomen som i vissa kretsar brukar kallas suomen kesä.

vad göra när hela magen är fylld av monumental ångest så här en onsdags kväll? så att det gör ont och känns så tungt att man med nöd och näppe kan ställa sig upprätt. måste det vara så svårt.

nu är det inte längre min födelsedag. under den första maj hann jag

dansa någon timme
äta någon timme
sova någon timme
städa någon timme
öppna lite presenter
dega hemma
se på film med kira
sitta länge och tala med mamma

det känns konstit när man firar dagen innan den riktiga dagen och så när den riktiga dagen är kommen har det hela på något sett redan varit, fast ändå inte. och nu är det inte mera min födelsedag utan andra maj! men fint så. gonatt!

idag är jag väldigt, väldigt seg och tänkte att det bästa jag kan hitta på är att titta på bilderna från gårdagen så då är det det jag gjort!

idag köpte jag en bh som kostade skjortan. i och för sig är det ju bra att jag har en bh då, kan man ju tycka, om det inte finns pengar kvar för skjortan alltså. och fast det är galet och jag hade fått ungefär femtionio klänningar på loppis för den pengen känns det väldigt bra. det är något med underkläder som gör att man lite mindre motvilligt betalar en extra slant för dem. så jag gick och köpte en alldeles, alldeles underbar och blommig och speciell skapelse. tänk vad glad man blir av väldigt onödig och behövlig lyx på sin lönedag. speciellt glad blir man ju av det om man har födelsedag i övermorgon som jag! jag tycker man ska unna sig själv lite det ena och det andra då och då, det är man nog värd, även om det inte nalkas födelsedag. puss o gonatt på er!

ibland är allt 

lika lätt som att ha håret i en trasslig knut mitt uppe på huvudet.

lika lätt som ett par avklippta, upprullade shorts.

lätt som ett leende eller som ett hej.

som röda läppar, fräknar.

som sommar.

hela dagen idag har jag nynnat och sjungit haba haba och jag föreställer mig långa vita sandstränder eller kala och skrovliga klippor på kitö och kvällssol och sommarvärme och dans och jag blir bara så glad av den här sången. så ni måste lyssna på den. för jag tror att världen blir en lite bättre plats ifall många människor lyssnar och nynnar lite haba haba varje dag. vilken glädje! den känns så bra och snäll och jag älskar afrikarytmen. min repeatsång för tillfället.