När det är plus tjugofem och full sol flera dagar i sträck och jag är på stugan glömmer jag att det någonsin kan regna på sommaren. Glömmer att man kan vara i skolan, glömmer att man överhuvudtaget kan stressa över något. Jag bara plockar blåbär och simmar och badar bastu och  kör motorbåt och läser och virkar blommor. I en hel vecka. Det är helt för underbart. Igår måste jag dock ta kontakt till någon sorts verklighet, det var första mötet på tidningen efter sommaren. Nu har jag skrivjobb igen! Känns superroligt.
Jag har akut behov av en fin anteckningsbok. Nu. Att skriva ner saker i, tömma hjärnan på tankar och bra idéer och annat som annars faller i glömska. Helst med mumin för dom är så fina tycker jag. Muminskrivböckerna alltså.
Om en vecka börjar skolan. Jag har skrivit en kolumn om kreativitet. Imorgon ska jag och städa hos famo. Torsdag kanske bio om det blir dåligt väder. Jappjapp.
Jag vill laga en ny header. Bara det blir tid. Och bara jag får en bra idé.
På den här finfina bloggen hittade jag mitt livs motto. DON'T TAKE LIFE SO SERIOUSLY. IT'S ONLY TEMPORARY. Och jag skrattade så och jag tycker det är helt fantastiskt. För mig som stressar och oroar mig över precis allt och inget. Jag måste skriva det överallt. Och överst på första sidan i min nya anteckningsbok bara jag får tag på en sån.
Nu adjöken och jag lovar bättre uppdatering här då skolan börjar. Tills dess njuter jag av varje lilla millisekund av det pyttelilla sommarlov som finns kvar. I ösregn de närmaste dagarna då tydligen, om det stämmer som dom säger.