herre gud, vad är det för skillnad om jag hinner på dansen? klart det skulle vara rolit, men världen faller ju inte med danstimmen? speciellt inte då den hålls nästa vecka, veckan efter det, veckan efter det och veckan efter det. speciellt inte då det redan från början blir såhär dålig fiilis över hela grejen. och då går det verkligen upp ett ljus. vill jag håsa med allt för att hinna på danstimmen eller vill jag skriva ner många fina ord, som jag funderar på innan jag plitar ner och som jag vet att kommer att göra en väldigt fin vän glad? alltså jag menar. ingen skillnad. bara för att jag "måste" gå på danstimmen måste jag inte alls gå på danstimmen. vilken befrielse! frihet! så då strosar jag omkring på stan istället, solen skiner och jag köper lösögonfransar av fjädrar för morgondagens festligheter. sen sätter jag mig ner på ett café och skriver flaskpost och sen åker jag hem.

jag önskar att det oftare skulle säga pling i hjärnan.