Tro det eller ej, jag hittade tillbaks ut på balkongen. Jag tror jag ser ut något liknande nästa gång vi ska ut och dansa. Eller så imorgon då jag ska träffa gumor. Skor gör inte en lycklig, men de hjälper nog lite i alla fall. Mina skor är nya wonders, av märket liksom bara i sig själv.

Efter finaste veckoslutet, då jag lyckats putta iväg en hel del tankar ganska långt bort, var idag dubbeltrippelt värre. Sov fyra-fem timmar efter att jag snurrat runt i sängen och på soffan och tänkt tänkt tänkt tills jag trodde jag skulle bli galen. Det var skönt att vara på bilskolan i morse, då jag kör måste jag vara så koncentrerad att det är omöjligt att tänka på annat, så jag fick en liten paus. När blir det lättare? Och det dummaste är att jag inte vill att det ska bli lättare, jag vill ha exakt de känslorna jag har nu, men för tre veckor sedan. Ge mig Paris tillbaka.