Åh. Just nu sitter min finaste Iina i flygplan påväg mot ett helt år i Spanjen. Jag och Iina kunde inte vara mer olika, och vi träffas sällan eftersom det ligger en hel del kilometrar mellan oss även då vi båda bor i Finland, men på något sätt vet jag att vi ändå alltid kommer att vara vänner. På sätt eller annat. Och det är ganska fint, eller hur? Här är en av mina favoritbilder från språkresan till Oxford år 2007, där jag träffade Iina.

Jag, Riina och Iina på en glassbar i Oxford. Jag kanske aldrig har skrattat lika mycket som åt en orange pudel som visade sig vara en peruk som visade sig vara orangea lurviga strumpor som rörde sig utanför fönstret på den där glassbaren den där kvällen i Oxford. Åh vilka fina tre veckor i England det var!