Jag vet inte varför man ska heta Karlsson om man är målare. Men det låter bra. Och jag vet inte varför man måste ha hängselbyxor när man målar. Men det ser bra ut. Tur nog köpte jag ett par randiga i alla världens färger förra sommaren för 50 cent på ett loppis i Karis.

Nu är bordet vitt, tidigare var det en 70-tals illgrön krokodilfärg. Jag har alltid tyckt om mycket färg, alltså inte varit så förtjust i vitt. Har dock konstigt nog fått märka att det ena inte behöver utesluta det andra, snarare förstärka det. Så nu har jag ett vitt bord. Och hoppeligen snart även vita pallar, stolar, hyllor och bokhylla. Sent om sider åtminstone.

Och ja, jag har snöat in på polaroidbilderna. Men det är ju så fint ju. Glad advent!